Företagsvärdering
Att värdera
företag är en diskussion kring två saker:

1.
Den framtida vinsten

2.
Risker relaterade till den framtida vinsten

Här gäller, eller
rättare sagt, det är lättare att hamna rätt i en värdering av ett företag om
man har erfarenhet och har värderat flera företag. Det krävs erfarenhet och
expertis inom finansiella och ekonomiska modeller och prognoser för att kunna
försäkra sig om att de underliggande värderings-modellerna och estimat gällande
värderingar är grundliga och så rättvisande som möjligt. Har man goda
teoretiska kunskaper och en känsla för företag och företagande så ska man kunna
göra bra värderingar också.

Det finns många
metoder när det gäller värderingar. Här vill jag ta upp några vanliga metoder.
Jag vill dock inte säga att man ska hålla sig till en metod då det är väldigt
stora skillnader i värderingar beroende på företag. Det kan finnas ett it
företag som har två anställda och de har kunskaper i AI -artificiell intelligens
och företaget är värt kanske 500 miljoner medan en fabrik med 50 anställda där
man äger mark, byggnader och maskiner är värt 100 miljoner. Utgår från
balansräkningen i de båda bolagen så skulle verkstadsbolaget ha ett högre värde
än It-bolaget men räknar man med en multipel så är det helt omvänt. Därför ska
man eftersträva efter att räkna utifrån vad det är för ett bolag som ska
värderas och då välja värderingsmodell, gärna två modeller så att man kan
försäkra sig om att man är i rätt härad och kunna presentera de olika
värderingarna och dess betydelse till ägarna. Nu för tiden då bolagen ser så
olika ut så som jag beskrivit ovan så är det kanske mest rättvisande att
använda sig av multipelvärdering.

Multipelvärdering är
nog den värdering man väljer på företag med utveckling och ny teknik men
fungerar även i många branscher. Multipelvärdering är det samma som
nyckeltalsvärdering där man utgår från rörelseresultatet. Förtydligat EBIT
efter engelskans Ernings Before Interest and Tax, och vilket blir då på svenska
– företagets vinst före räntor och skatt. Du räknar intäkter på dina 30-konton,
drar av kostnader från 40-konton och ned till personalkostnader och inkludera
avskrivningarna, där har du rörelseresultatet innan 80-konton. Principen är att
du utgår från en multipel som liknande bolag använder. Så om ett företag i
samma bransch och förutsättning använder sig av multipeln 8 för det kommande/prognos/budgeterade
årets resultat så tar du det egna företagets rörelseresultat och multiplicerar
det med 8 och får då fram vad företaget är värt. Nu ska väl tilläggas att
multipel 8 är ganska högt och vanligare är att man har en multipel omkring 4-5.
Är köparen däremot en investerare från USA och i sitt bolag har en multipel på
12-14 så är det den multipeln som man utgår ifrån och då blir plötsligt
marknadsvärdet just i det här enskilda fallet mycket högre vilket kan appliceras
på ett it-bolag mer än att det gäller en statisk fabrik för tillverkning.

Substansvärderingsmetoden
vilket i mina liknelser här ovan skulle göra att verkstadsindustrin skulle få
ett bättre värde utefter. Här gäller det företagets egna kapital som grund för
företagets värde för aktieägarna. Man justerar det egna kapitalet med
kapitalandelen av obeskattade reserver samt över och undervärden i företagets
tillgångar och skulder. Exempelvis kan det vara så att man köper in mycket
förbrukningsinventarier som man då justerar upp i balansräkningen istället för
att ta det som en kostnad. Den här mer traditionella metoden baseras på
historisk redovisningsinformation och är inte kopplad till framtida
avkastningar. Ett industribolag med en stadig avkastning och inte mycket
förändringar i vare sig omsättning eller avkastning så skulle en värdering
efter denna metod bli ganska rättvisande skulle jag kunna säga.

Avkastningsvärdering
bygger på företagets framtida avkastning och där i finner vi DCF-värdering (kommer
från amerikanska Discounted Cash-Flow, Sv diskonterade kassaflödet) och är en
erkänd metod för den teoretiska modellen för företagsvärdering. Den här
beräkningsmodellen kräver att man gör en prognos för de nästkommande fem åren
där kassaflödet ingår som en given del. Företagets framtida fria kassaflöde
uppskattas och diskonteras till nuvärde. Denna modell görs vissa uppräkningar
efter BNP och liknande. I Sverige har vi ett statligt verk så som
konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån som
ger prognoser kommande år som man kan ha till grund och som då inte kan bli
ifrågasatt i allt för hög grad i den modell som man valt. Källan för antaganden
är viktiga och ska vara så grundliga som möjligt och därför föreslår jag oftast
att använda sig av framförallt konjunkturinstitutets prognoser. De har allt
möjligt prognosmaterial så som personalkostnadsutveckling till information i
olika branscher.

Jämförande värdering
är så som det låter. Man jämför med vad ett liknande företag med samma
förutsättningar har sålts för nyligen. Min lärare uttalade sig väldigt enkelt
och beskrev metoden som att om du har en Pizzeria i ett ytterområde till en
större stad så ska du kunna hitta en nyligen avslutad affär på en annan
pizzeria som har en liknande lokalisering och omsättning och där har du värdet
på ditt bolag. Det är ord som jag aldrig glömmer bort.

Givetvis finns det
andra modeller och metoder som kan förekomma. Det är inget som jag kommer att
ta upp för vidare förklaring men jag kan nämna, realoptionsvärdering som bygger
på att företagets ses som en form av option för den potentielle köparen.

När man värderat företaget och har fått fram nuvärdet på bolaget så kanske man inte är riktigt nöjd. Det kanske inte är värt så mycket som man hade tänkt sig. Du tycker kanske att den tid och de pengar du lagt ned ska värderas högre. Här kommer då den strategiska planeringen in. Gör en strategisk plan för de kommande åren och du kommer att öka möjligheten till att få ut mer av ditt företag än vad det är värt idag.